Det ekonomiska läget och statsförvaltningens sparpress

Finlands ekonomiska läge förblev utmanande. Statens produktivitetsprogram konkretiserades och målet var att spara 393 miljoner euro i offentliga utgifter. Detta syntes i form av stramare budgetar i statsförvaltningen och satte också press på kostnadseffektiviteten för ICT-tjänsterna. Den höga inflationen avtog under året, liksom räntehöjningen. Recessionen inom byggbranschen samt resursbristen, särskilt inom ICT-sektorn, skapade emellertid svårigheter för återhämtningen av den ekonomiska verksamheten.

Statsfinansernas underskott och offentliga utgifter

Finlands offentliga ekonomi uppvisade fortsättningsvis underskott. De snabbt ökande offentliga utgifterna, såsom kostnaderna för den inledande fasen av social- och hälsovårdsreformen, tillsammans med den långsammare tillväxten av skatteintäkterna än väntat, försvagade statens ekonomiska balans. Anpassningsåtgärderna för de offentliga finanserna inleddes, men deras effekter börjar synas först under de kommande åren. Till exempel syftar det produktivitetsprogram som Finlands regering preciserade i ramförhandlingarna till att generera betydande besparingar på lång sikt.

Ekonomin drabbades av betydande osäkerhet och de svåra tiderna i den globala ekonomin fortsatte, trots att inflationen och den stigande räntenivån avtog.

Förändringar i säkerhetsmiljön

Utmaningarna i det internationella säkerhetsläget framhävdes. Säkerhetsläget i Europa var fortfarande svårt. Rysslands fortsatta anfallskrig mot Ukraina, konflikterna i Mellanöstern och Asien samt konsekvenserna av presidentvalet i USA ökade osäkerheten. Det utmanande säkerhetsläget betonade vikten av att trygga säkerhetsaktörernas och -myndigheternas verksamhetsförutsättningar under alla omständigheter, särskilt när det gäller kritiska ICT-tjänster.

Finlands medlemskap i Nato öppnade nya möjligheter, men ställde också krav på Erillisverkots tjänster i det internationella samarbetet och för att säkerställa den inhemska säkerheten. Ett fördjupat samarbete med Nato står framför oss, vilket medför både hot och möjligheter för Finlands säkerhetslösningar och kompatibilitet med alliansens funktioner.

Teknik, forskning och utveckling

Införandet av ny teknik såsom AI och molntjänster kräver betydande investeringar, men med hjälp av dem kan man snabbt effektivisera säkerhetsaktörernas arbete. Säkerhetsaktörerna bör också delta i utvecklingen av de lösningar som lämpar sig bäst för dem. Utnyttjandet av satellittekniker, såsom avbildning, datakommunikation samt tids- och positioneringsinformation, ökar bland säkerhetsaktörer i takt med den tekniska utvecklingen.

Erillisverkot har aktivt deltagit i utvecklingsarbetet gällande både Galileo PRS och European Critical Communication System (EUCCS), som också är Europeiska kommissionens (EC) viktigaste projekt inom området för inre säkerhet. Dessutom har Erillisverkot i nära samarbete med de viktigaste kunderna arbetat med att ta fram lösningar för att effektivisera verksamheten i framtiden.

Tillgång på arbetskraft och konkurrens om kunnigt folk

Även om antalet arbetssökande har ökat i många sektorer finns det fortfarande brist på kompetent arbetskraft inom ICT-branschen, särskilt när det gäller kunniga och erfarna yrkespersoner. Dessutom konkurrerade statsförvaltningen och den privata sektorn om samma ICT-proffs. Erillisverkot och andra statliga ICT-aktörer investerar också i utvecklingen av mångfald och arbetshälsa som en del av sin strategi för att svara på denna konkurrens. Tillvägagångssättet är en viktig del av HR-strategin, eftersom det hjälper till att locka och behålla kunnig arbetskraft längre i organisationen.

Klimatförändringen och hållbarhet

Klimatförändringens effekter, såsom ökade extrema väderfenomen, utmanade tjänsternas kontinuitet. Även om den ekonomiska situationen kräver besparingar, förblir hållbarhetsmålen, såsom minskning av utsläppen, i centrum. Erillisverkot har förbundit sig till målet om koldioxidneutralitet 2035 och satsat på utvecklingen av energieffektiva lösningar. I hållbarhetsrapporteringen började man förbereda sig för kraven i hållbarhetsrapporteringsdirektivet CSRD, som borde träda i kraft för Erillisverkot från och med 2025 års uppgifter – beroende på framstegen för Europeiska kommissionens Omnibus Simplification-förslag.

Internationellt samarbete

Erillisverkots internationella samarbete fortsatte till exempel inom projektet BroadNet-EU och de nordiska myndighetsnätverken. De nordiska operatörerna av myndighetsnätverk, det vill säga Erillisverkot, svenska MSB och norska DSB, utökade sitt samarbete genom att ingå ett intentionsavtal, som syftar till att säkerställa tjänsternas kontinuitet i gränsöverskridande kritisk kommunikation även när kommunikationen övergår till bredbandsteknik.

Med operatören av det sydkoreanska nätet SafeNet har vi ingått ett samförståndsavtal om ömsesidigt informationsutbyte: utvecklingen av myndighetskommunikation via bredband är långt framskriden där tack vare stark kompetens inom datakommunikation.

Megatrender som påverkar Erillisverkots verksamhet